Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om dimma, moln, regn, snö och hagel. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
nande för regn- eller åskmoln, och samla sig
till massor utan bestämda gränser, ofta betäckande
hela himlahvalfvet, så ha vi för våra ögon den
molnform, som kallas nimbi eller regnmoln.
Mellan de nu namngifna hufvudformerna af moln
finnas otaliga öfvergångar, så att vi stundom utan
svårighet kunna gifva namn åt dessa mellanformer.
Bland högtgående moln urskilja vi sålunda, c i r r
i-s t r a t i och cirri-cumuli samt bland lägre
gående moln c u m u 1 i - s t r a t i,
cumuli-nim-b i och n i m b i - s t r a t i. Efter föregående
beskrifning på huvudformerna torde de nu nänmda
mellanformernas utseende kunna ganska lätt
uppfattas. Icke sällan antaga emellertid de för våra
ögon synliga molnen så egendomliga och nyckfulla
former, att de svårligen låta sig i bestämda klasser
indela.
Efter denna icke alldeles onödiga lilla utflykt
bland molnen, som från vår jordbundna synpunkt
torde hafva gjort oss förtrogna med både deras
uppkomstsätt och utseende, vilja vi åter söka reda
på vår lilla tills vidare öfvergifna vattendroppe.
Vi finna ’då, att han nu hamnat i ett regnmoln, som
med sin blygrå färg tydligen visar, hvars andas
barn det är, och hotar att hvilken stund som helst
utgjuta sitt våta innehåll öfver oss. Månne det
nu skall bli regn utaf ? Detta beror af huru
naturens verkstad, ytterst j)åverkad af solen, har
förberedt saken. Som vi redan veta, bestå alla
moln af små vattenblåsor, bildade af den vattengas,
som ursprungligen afdunstat från jordytan. ’Regn
är ingenting annat än utfälld vattengas, som till
sist samlat sig till droppar, hvilka genom sin tyngd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
