Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om dimma, moln, regn, snö och hagel. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DTMMA, MOLN, REGN, FNO OCH HAGEL. 255
slutligen öfvervinna luftens motstånd och genom
luftkretsen falla, till marken. För att detta skall
ske, måste förhållandet mellan molnets molekyler
(minsta delar) rubbas af någon yttre orsak. Denna
rubbning sker för det mesta genom inflytande
ofvanifrån, d. v. s. från ett eller flera moln, hvilka
ligga ofvanför det för oss synliga, egentliga
regnmolnet. Dettas läge är då sådant, att det behöfves
endast en ringa anledning för att rubba det. Vi
tänka oss ofvan regnmolnet en bädd af med fuktighet
starkt mättade stackmoln. Träffas denna bädd af en
kall luftström, hvaraf den afkyles, så är det genast
färdigt. En större eller mindre del af dess
vattenblåsor utfälles såsom regndroppar, hvilka falla ner
på det under hvilande regnmolnet. Endast detta
behöfdes för att det skulle brista lös i den länge
väntade regnskuren.
Många iakttagelser bekräfta, att regn i regel
uppstår såsom en följd af två eller flera
molnbäddars inverkan på’hvarandra samt att den eller de
öfre molnbäddarna på nyss skildradt sätt ge anstöt
till den undre bäddens regnflöde. Äfven vid
fullkomligt mulen himmel, då man när som helst tror
sig kunna vänta regn, inträffar detta ej, såvida
icke den öfre molnbädden finns. Detta kan sägas
vara den vanliga regeln, som man har kunnat
fastställa genom upprepade och kontrollerade
iakttagelser under luftfärder eller från höga berg, ty
regnmolnen befinna sig i allmänhet på, en
jäimförel-sevis ringa höjd öfver jordytan. Vid ett möte
mellan stackmoln och fjädermoln, de förra fyllda med
vattenblåsor, de senare med små isnålar och således
hvar för sig företeende helt olika värmegrader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
