- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1914 /
257

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om dimma, moln, regn, snö och hagel. Af T. O.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DIMMA, MOLN, REGN, SNÖ OCH HAGEL. 257

som »spön i backen». Det finns likväl en gräns för
dropparnas storlek. Visserligen samlar en
regndroppe under sitt sjunkande genom molnbädden
ofta mindre droppar till sig och blir därigenom
större, men fallhastigheten ökas genom denna
tillväxt i massa, och luftens motstånd, som skall
öfvervinnas, tvingar den alltför stora droppen att
fördela sig i mindre. Äro de öfre luftlagren starkt
afkylda, såsom förhållandet vanligen är om vintern
och varen, så har det fallande regnet ofta från
början varit snö, som smälter i de lägre, varmarc
luftlagren.

Molnens förflyttning beror af vindarna, och
häraf äro å sin sida regnets fördelning och
regninäng-den beroende. Man brukar i olika orter tala om
regnvindar, och detta på goda grunder, ty ortens
läge i förhållande till hafvet är bestämmande för
det håll, från hvilket regn med största
sannolikhet är att vänta. Vid vår vestkust är det
vestanvinden eller sydvesten, som är den förhärskande
regnvinden, vid östkusten åter östanvinden. När
vi känna den betydliga afdunstning af vatten, som
stundligen försiggår från hafvets yta och af
naturliga skäl med den största verkan i de varma
luftstrecken, så kunna vi lätt förstå, hvarifrån molnen
och de dem åtföljande regnen leda sitt ursprung. De
s. k. passadvindarna, som i den varma zonen nästan
ständigt blåsa öfver hafsytan, befordra i hög grad.
afdunstningen och föra den upptagna vattengasen
till lugnare breddgrader, de s. k. kalmerna, där de
stiga upp mot mera afkylda luftregioner och,
mättade med fuktighet, fortsätta sin väg mot länder
med mera tempereradt klimat. Allt efter omstän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1914/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free