Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Folktro och folksed (forts). Af E. Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folktro och folksed.
Några anteckningar af Elias Grip.
(Forts, trän häftet o)
Påsken i germansk folktro.
Liksom många med julen förknippade folkliga
seder och bruk leda sitt ursprung från hedniska
föreställningar, så har ock påskfirandet i äldre
tider rönt inflytande af den hedniska fest, som
den kristna påsken kommit att ersätta, nämligen
vårfesten. Naturens återvaknande till nytt lif
efter den långa vinterdvalan firades af våra
germanska förfäder med glada fester, hvilka
naturligen egde rum tidigare i södern än i norden, där
våren senare gör sitt intåg. Härpå beror det, att de
fester, som i södra Tyskland ega rum i midten
af fastan, i norra Tyskland och Skandinavien
inträda några veckor senare och där sammanfalla
med den kristna påskhögtiden. Det gemensamma i
dessa fester är glädje öfver solens och ljusets seger.
Till ljusets och fruktbarhetens gudomligheter
frambar man fordom vid denna tid offer, och erinringar
om dessa offer och andra sinnebildliga handlingar
finna vi i senare tiders folkdanser. I Timringen
och Hessen var det brukligt att tända påskeldar,
hvarvid man kastade en ekorre, ett bockhorn eller
ett hästhufvud i elden. Flerstädes hade man ett berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
