- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1914 /
287

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Folktro och folksed (forts). Af E. Grip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tfÖLKTRO OCH FOLKSED.

287

det är skogsrået man har framför sig, och
det är då ej rådligt att skjuta en gång till. Det
var en gång en soldat, som gjorde det. Vid första
skottet vände tjädern sig om, vid det andra vände
han åter kräfvan till. Soldaten hade en kamrat
med sig, och denne rådde honom nu att låta fågeln
vara; han kunde ju begripa, att det var något
krånk (=öfvernaturligt). Men soldaten var envis;
han var hvad folket kallar en fritänkare, d. v. s. en
sådan, som ej ville tro på troll och dylikt. Han
sköt för tredje gången, men i samma ögonblick
skottet small, föll han själf stendöd till marken.
Doktorerna sa’, att han hade fått hjärtslag; de
kunde ju inte begripa, att det var trollskott,
förstås.

Göken. Den, som får höra göken på fastande
mage, blir dårad och dör ,inom kort. Detsamma
blir fallet, om man, innan man förtärt något,
får höra, att folk tröskar med slaga på logen.
Den, som vill vara riktigt försigtig, bör därför
ha en bit bröd i sängen för att genast bita i,
om han hör det ena eller andra olycksbådande
förebudet, innan han stigit upp.

Om man hinner fram till det träd, där göken
sitter, och fattar i detsamma, får man den önskan
man då uttalar uppfylld.

Det var en jänta, som var lat af sig och gärna
ville bli gift. En vår gick hon och lurade på
göken. Hon hade klart för sig, hvad hon skulle
önska, och det var att bli gift och få ett barn och
tio kor. En dag lyckades hon verkligen komma
under det träd, där göken satt. Hon hade brådt, må
veta, att uttala sin önskan, och så sadehon i hastig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1914/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free