Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Onkel Frans. Av — e —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
året eller de nästföljande. Han förstod ej ännu,
vilket intensivt arbete som fordras för att få en
trädgård att bära sig, allra helst om man har att kämpa
mot ogynnsamma förhållanden. Men den hårda
nödvändigheten blev hans läromästare. Under de långa,
ödsliga vintermånaderna, då alla hans vänner hade
begivit sig bort, började han allvarligt övertänka sin
ställning. Han, som förut varit van, att andra
jämnade vägen för honom, fann sig nu plötsligen i
huvudsak överlämnad åt sig själv. Farbrodern hade
sagt sitt ultimatum: intet var att vänta av honom,
så länge Frans ej själv allvarligare bemödade sig
att förbättra sina inkomster.
Nästa vår såg man honom i sin trädgård från
morgon till kväll arbetande med en iver, som var
något ganska nytt. Han började kalkylera och
överskåda sina möjligheter, han studerade alla grenar
av konstgödningsproblemet, och när han kommit till
nöjaktigt resultat, sparade han varken möda eller
kostnad för att omsätta sin lärdom i handling. Så
anlade han en hel rad sparrissängar; det borde löna
sig utmärkt här i denna särskilt lämpliga jordmån.
Jordgubbarna — tänkte han — borde inbringa
en liten förmögenhet, blott de sköttes efter alla
konstens regler. Och så var det ju hallonen, som här
nere var en sådan raritet; vad allt kunde man ej
vänta sig av dem? Och han planterade, vattnade
och knogade från soluppgången till sena kvällen,
allt under det förhoppningarnas vågor gingo allt
högre.
För vännerna plägade han i bjärta färger måla
bilden av en rikt givande trädgård, som inom få år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
