- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1922 /
31

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Onkel Frans. Av — e —

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ONKEL FRANS 31

Det blev sommar än en gång. Våren hade varit
mycket kall, den ena frostnatten efter den andra
hade sopat bort alla förhoppningar för den gängen.
»Men vänta bara ...»

Vem kunde för övrigt vara modfälld midt i den
ljusa sommaren, när fullt av snälla människor
befolkade den annars så ödsliga platsen och han
ständigt fick besök? Beskäftiga fruar kommo för att
fråga, om han ej hade något att avyttra, som var
lämpligt att hjälpa upp middagen med. Alltid blev
det någon affär av, ty onkel Frans var moderat i
sina priser, och allting hade ju inte slagit fel ändå.
Det fanns vissa sorter, som alltid slogo väl ut, hur
ogynnsam än väderleken var, och på dem förtjänade
han ganska bra.

Gamla herrar kommo vandrande i sakta mak; de
voro ute på promenad och pustade gärna ut på
onkels lilla bänk. Då talades det politik och
små-skvallrades en smula, och om lyckan var god och
vädret dåligt, hände det till och med, att han blev
bjuden på ett litet trevligt viraparti. Och det sade
han minsann inte nej till!

Unga flickor kommo i sina ljusa sommarklänningar
och bredskyggiga hattar för att titta in ett litet slag
till onkel Frans. Han var ju alltid så älskvärd och
förunderligt nöjd med sin värld, och skämta kunde
han också på sitt stilla vis, man måste hålla av honom.
Ibland förärade de honom en påse choklad, det var
hans lilla svaghet, och nog var det roligt att kunna
glädja en sådan rar gammal farbror. Nej, livet var
inte ledsamt alls. På sommaren saknade man aldrig
sällskap, man slapp att frysa, och man blev ofta
bjuden till sina vänner och fick njuta all familjelivets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1922/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free