- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1922 /
39

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Genom svenska och norska bygder. Av Otto Vesterlund (Forts. fr. 4:de häftet 1921)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GENOM SVENSKA OCH NORSKA BYGDER 39

ända bort till den sex mil i väster härifrån belägna
Jostedalsbræen, det europeiska fastlandets största
glacier,* med en längdutsträckning av ungefär tio mil
och en bredd av en mil. Inför sådana dimensioner
försvinna till och med Lapplands fjällvidder.

Det är ju helt naturligt, att gamle Vole under sin
långa tjänstetid som förare haft upplevelser även av
mera allvarsam art. Så berättade han, att för många
år sedan en äldre prästman, som var tämligen
korpulent, dött av hjärtslag här uppe på toppen.
Uppgiften, att han ensam burit ned liket, får man kanske
dock taga ined reservation.

På nedvägen hade Olle och jag givetvis ännu större
fördel av skidorna än på uppvägen. När vi passerat
»Styggebræen» sågo vi inte en skymt av sällskapet
efter oss, och ehuru vi på fjällheden nedanför jökeln
tappade bort stigen och gjorde en onödig krok,
uppnådde vi likväl Juvashytten en dryg halvtimme före
de andra. När vi något senare sutto bänkade kring
det långa matbordet, hörde vi en av
Kristianiafruar-na på motsatta sidan sitta och tala med ett par
nyanlända damer om »de to svenske».

Vår landsman, doktorn, och hans fru hade tänkt
göra oss sällskap ned till Röisheim på kvällen. Därav
blev emellertid intet. Innan vi hunnit få mat, var
klockan redan nio, och då var lilla frun inte upplagd
för någon vidare promenad den dagen. Varpå vi
begåvo oss i väg ensamma. Det blev nära nog
språngmarsch hela vägen. I brådskan tappade vi
bort stigen på ett ställe och kommo in i en
synnerligen besvärlig terräng bland videsnår och bäckar.

* Endast Island kan uppvisa större.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1922/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free