- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1922 /
40

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Genom svenska och norska bygder. Av Otto Vesterlund (Forts. fr. 4:de häftet 1921)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET

Slutligen fingo vi dock sikte på Elvesætern och togo
rätt kurs igen. Klockan var något över elva, när vi
nådde Röisheim. På dryga två timmar hade vi alltså
tillryggalagt denna vägsträcka, för vilken turisterna
beräkna en tid av tre å fyra timmar. Då det redan
v^r så sent på aftonen, hade vi ju annars kunnat
riskera att icke slippa in.

Innan vi vid middagstiden följande dag lämnade
Röisheim, företogo vi en botanisk utflykt i de
närmaste omgivningarna. Därvid anträffades i mängd
den inom Sverige endast i Ångermanlands skärgård
växande Arabis petrœa, men för övrigt just
ingenting av intresse.

Vår återfärd började med ett rätt lustigt
äventyr. Vi hade icke hunnit långt, förrän en ilsken
sugga började springa efter Olle, som cyklade först.
Det blev en våldsam kapplöpning över en sträcka
av en dryg kilometer mellan tvåhjulingen och
fyr-fotingen — och mig, som följde hack i häl efter.
Vi blevo icke fria från vårt obehagliga sällskap,
förrän vi uppnådde den omtalade översvämmade
delen av vägen. Först genom en energisk
stenkastning lyckades jag där förmå det uppretade djuret
att vända, medan Olle körde på, så att vattnet
sprutade om velocipeden.

I Garmo — en by med kapell mellan Lom och
Vaage — gingo vi in i en bondgård och köpte mjölk
och ett halvt kilo smör. Ett par limpor hade vi
förskaffat oss i Lom. Gumman i gården var mycket
tyst, men snäll och välmenande. Hon bjöd oss stiga
in i en stor sal med väggfasta bänkar och
gammaldags grant målade skåp. Där fingo vi slå oss ned
vid ett bord och äta, under det hon själv stod mol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1922/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free