Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några drag ur Sveriges kolonialpolitik. Av C. K. S. Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
Den medförde emellertid, kan man säga, ett
resultat, nämligen det svenska ostindiska kompaniet av år
1731, vilket ju övertog en av de uppgifter, man
tilltänkt Madagaskarkolonien — liandel på Indien m. m.
Planerna på svenska kolonisationsföretag blevo
emellertid icke skrinlagda. Tvärtom framkommo
redan vid samma tid nya sådana, pekande emellertid
på nytt åt Amerika — till att börja med dess sydliga
kontinent. Redan 1727 frambars en sådan till konung
Fredrik I av en viss baron von Tiesenhausen i
Tyskland, vilken i sin ordning erhållit den av en tysk jude,
Simon Abraham.
Planen avsåg ett område, som, efter åtskilligt
hemlighetsmakeri, uppgavs ligga invid det redan då
välbekanta Guyana kring den lilla floden Barima,
som utfaller i Orinocos östligaste mynning.
De båda förslagsställarna kommo till Sverige för
fortsatta underhandlingar med utsedda myndigheter,
dock utan resultat. — Simon Abraham, som lyckats
skaffa sig en viss offentlig ställning såsom »commersie
commissarie», släppte dock icke saken, utan satte sig
i förbindelse med de affärsmän, som just nu bildat
förutnämnda ostindiska kompani och nu påtänkte ett
nytt västindiskt sådant, bland vilka vår bekante
Jonas Alström (er) omfattade saken med intresse.
Som en förberedelse härför utsände dessa 1731 ett
större fartyg vid namn Fortuna, som under befäl
av löjtnanten vid amiralitetet Lars Bränder
avseglade, som det hette, blott till Västindien men med
hemligt uppdrag att undersöka Barimaområdet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
