- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1922 /
23

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några drag ur Sveriges kolonialpolitik. Av C. K. S. Sprinchorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES KOLONIALPOLITIK 23

med statsverket. Riksdagen biföll detta,
kolonialdepartementet nophävdes och ön ställdes under
finansdepartementets vård och uppsikt.

Därmed börja vi det tredje och sista kapitlet i
koloniens svenska historia, inledt, av åtskilliga
åtgärder att förbättra dess tillstånd, av vilka en
företrädesvis bör här framhållas, nämligen slaveriets
upphävande. Upphovet härtill må tillskrivas Erik
Gustav Geijer, som redan vid riksdagen 1840 i
prästeståndet, liksom hans broder Karl Fredrik i
borgarståndet, frambar motion härom. Sedan denna på alla
håll tillstyrkts och medel anslagits till slavarnas
friköpande och ägarnas godtgörelse, blev 1847 den 9
oktober högtidligen kungjort, att slaveriet pä S:t
Barthélemy var avskaffat, för vilket de sålunda
frigjorda, omkring fem hundra, i en adress till Sveriges
konung och folk framburo sin tacksägelse.

Styrelsen av ön var under denna tid överlämnad
åt två personer, av vilka den ene, J. Hansum, synes
kraftigt och verksamt hava under ett trettiotal år
ägnat sig at sin tjänst jämväl under långt besök i
fäderneslandet, då han medverkade till slaveriets
upphävande.

Då han 1860 tog avsked, återgick man till den
gamla enmannastyrelsen, som överlämnades först åt
Fredrik Karl Ulrich, som sedan 1830 varit i tjänst
härute, nien dog 1868, och sedan åt hans broder,
Bror Ludvig Ulrich, som blev öns siste guvernör.

Ty då densamma krävde allt större ekonomiska
uppoffringar å Sveriges sida, utan att dess
förhållanden förbättrades, och många andra svårigheter —
frånsett de vanliga naturrevolutionerna — gjorde
sig gällande vid upprätthållande av öns förvaltning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1922/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free