- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1922 /
68

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Engelholm. Av Elise Söderlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET

Det måste kännas egendomligt för ett samhälle
att helt enkelt åläggas att flytta till en annan plats.
Men detta hände Luntertunborna år 1516, då
Kristian II från Köpenhamn utfärdade Engelholms
stadsprivilegier och det lilla samhället vid åns utlopp
fick befallning att dit inflytta. Engelholm
jämn-ställdes i privilegier med andra köpstäder, även i
fråga om skatter och utskylder. Lördagen skulle
torgdag hållas, onsdagen byting, och vid
Skorpinge-vägen skulle ett blockhus, ett slags litet försvarsverb,
anläggas. Dessutom tillätos stadsborna att få bygga
en laxgård i ån i utbyte mot den de innehaft vid
Luntertun och mot samma årliga avgäld till kronan;
.dock skulle den sättas så, att skepp och båtar kunde
komma igenom.

Numera finnes ingen laxgård, och skepp kunna
icke komma upp i ån. Det har flygsanden sörjt för.
De små ångslupar, som nu under sommartid så
livligt trafikera den vackra ån, måste här och där
minska farten för grundens skull.

Åkerbruk och fiske utgjorde helt naturligt stadens
och den omgivande traktens huvudnäring. Flertalet
av den lilla stadens invånare ägde jord närmast
där intill.

Invånarantalet torde under en lång ^ tid icke ha
uppgått till stort mer än två- å trehundra — på
Linnés tid uppges det till 70 å 80 — men steg
småningom till tusen och så alltjämt i stigande, tills det
i våra dagar uppgår till omkring fem tusen.

Jorden brukades gemensamt, liksom också
betesrätten var en gemensam sak. På sjuttonhundratalet
tog kronan en del jord i besittning i och för
planteringsarbeten. Genom köp och återköp synes det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1922/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free