Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Engelholm. Av Elise Söderlund (Forts. fr. häft. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engelholm.
AV
ELISE SÖDERLUND.
(Forts. fr. haft. 2.)
Men först med hamnens fullbordande år 1856 kan
ett uppsving förmärkas med ansats att i merkantilt
anseende närma sig »vad Luntertun en gång varit: en
vidsträckt landsorts centrala mötespunkt.
Det /måste i sanning ha varit en tilltalande syn
för köpmannen att i den präktiga hamnen se
skeppen fyllas med den spannmål, han väl hoppades
skulle bringa honom guld och gröna skogar. Det
är ju också ett hamninlopp så vackert, att man må
undra var maken finns att skåda.
Men det kom andra tider, och hamnen hade snart
spelat ut sin roll. Den siste tullinspektören var
friherre M. G. Lei jonsköl d-Oxenstierna, på sin tid även
känd som äventyrsskildrare, gärna läst av ungdomen.
Med öppnandet av Skånes enskilda banks kontor
inträdde lättnader i finansiellt avseende, som ju voro
av stor betydelse för affärslivet. Likaså startandet
av Engelholms tidning. Annonsernas vikt inom
affärsvärlden var väl då ej tillfullo insedd, men säkert
dominerade redan på den tiden tillkännagivandena
om var skånska grisar funnos att köpa. Den dag i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
