- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1922 /
45

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - På söderfärd efter kriget och revolutionen. Av J. Thulin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ SÖDÉRFÄRD 45

der tävlan och minoritetskänslan stärker
sammanhållningen.

Och nu till målet. Heiligenstadt är ändpunkten
på banan genom Frankiska Schweiz. Från
midtpunkten Ebermannstadt utgår själva turistleden.
Bägge äro helt små, den förra egentligen blott tre
sammanslutna byar. Var by har dock sin
borgmästare. Egendomligt nog voro de tre första, jag
blev föreställd för, enkla bönder alla. Heiligenstadt
är helt evangeliskt, de flesta grannförsamlingarna
övervägande eller helt katolska. Just i
bergsbygderna har den gamla fromheten sitt fäste, ehuru
turisterna nog göra sitt till ’för att fördärva den.
Så som Frohnleichnamsfesten firades här, var den
verkligen gripande. Vi deltogo i processionen i
Pottenstein. Den hade samlat hela nejden; männen
gingo för sig, kvinnorna för sig. Tåget tog på sin
vandring genom bygatorna en hel timme. Så
stannade man vid tre små vägkapell för mässa. Salut
utmärkte början, mässingssextetten slutet.
Däremellan sång. Föreläsare ropade ut var rad, så att
alla kunde följa med. Där var bland annat vår
bekanta »Store Gud, vi lova dig.» Då sången
tystnade, började någon »Våter unser, Du der bist in
dem Himmel», och alla, ung som gammal, instämde
väl de 50 gånger, var gång med slutet: »Gelobt sei
das heilig Sacrament des Altares.» Till sist
nalkades man kyrkan. Hela vägen stodo de friska trä
den, som i tusental fått offra sina unga liv för att
med sin grönska höja festprägeln. Kyrkan var som
en skog och ett blomsterhav, och kör och församling
hjälpte prästerna att ge livaktighet åt det hela.
Nejdens folk såg det uppenbarligen som en heders-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:59:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1922/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free