Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Land och folk i svenska Tornedalen. Av L. de Vylder (Forts. fr. häfte nr. 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
konservatism med iver och seg ihärdighet omfattar
det nya, sedan han blivit övertygad om dess nytta.
Såsom en bihandtering till jordbruket bör fisket
nämnas, för vilket redogjorts i det föregående. Även
jakten å skogsfågel, älg och hare har ekonomisk
betydelse.
Den enda form av industri, som förekommer i
Tornedalen, är skogshandtering. Emellertid äro
socknarna vid Torne älv icke synnerligen rika på
skog, åtminstone efter norrländsk måttstock. Det
flottas ej mer än 3—400,000 stockar om året utför
älven. Numera höra de’stora timmerflottarna till
det förflutna, då hädanefter efter överenskommelse
med Finland även i Torne älv tillåtes lösflottning,
d. v. s. att varje stock får flottas för sig till
mynningen, där stockarna infångas i gallringsbommarna,
varefter de bogseras till sina resp. sågverk.
Sågverken ligga på den bekanta ön Seskarön, ett
stycke sydost om älvmynningen. Nämnda ös namn
bringar ju i hågkomst händelser, som timade för
några år sedan, vilka visade, att där finnas
oroselement, som det ej alltid är lätt att hålla i styr. Det
är ofta fallet vid dylika öppna landgränser, att
en del löst arbetsfolk, som icke hör till det bästa
slaget, liksom »svämmar över bräddarna», d. v. s.
söker sig över gränsen till grannlandet, helst när
språkförhållandena äro så särskilt gynnsamma
härför som i Tornedalen. Bland de s. k. jätkät
(benämning på de karlar, som besörja flottningen i Torne
älv och dess bifloder) förekomma ofta dylika
våldsamma och lömska sällar, även om flertalet äro
hederliga arbetare. Över huvud taget kan man taga
som en regel, som sällan lider undantag, att om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
