Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Land och folk i svenska Tornedalen. Av L. de Vylder (Forts. fr. häfte nr. 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IG LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
kanterna få en mycket stor makt över folket, ock
detta är icke alltid till fromma. Endast få av dem
vilja samarbeta med kyrkans män.
Språkförhållanden och undervisningsväsen.
Tornedalens befolkning liar finska till modersmål.
Den utgör emellertid icke någon enhetlig finsk
befolkning. Dels finnas inånga inflyttade
svensktalande familjer, och det ej blott bland
herremännen, dels äro många infödda bevisligen av svensk
härkomst. Det har länge varit en regel, att om
någon svensktalande person gift sig med en
finsktalande, hava barnen blivit finsktalande. Detta
gällde som regel in på 1890-talet, då man
upp-tog arbetet för det svenska språkets utbredning.
Befolkningen själv önskade detta livligt. Det
upprättades en rad s. k. statsskolor, d. v. s.
folkskolor, som helt och hållet bekostas av staten.
Vid dessa var undervisningsspråket svenska.
Kyrkostämmorna beslöto allmänt att vid församlingens
egna skolor följa exemplet. Endast vid de flyttande
skolorna bibehölls finska som undervisningsspråk,
därför att man icke ansåg sig annars kunna nå något
resultat, när barnen endast fingo några månaders
undervisning. Författaren, som var
folkskoleinspektör under några år, fick många gånger brev
eller besök från sådana byar, där man endast
hade finsk skola eller ingen skola alls. Man
frågade : »Varför få icke våra barn lära svenska ? Äro
de icke lika goda som de andra? Varför bli vi
tillbakasatta ?»
Så liar skolväsendet kunnat utveckla sig utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
