Läsning för svenska folket / 1924 / 218 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Leo Tolstoj — sanningskämpen. Av Elise Söderlund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leo Tolstoj — sanningskämpen.	[1]
AV
ELISE SÖDERLUND.

De människor, som nutilldags ägna en tanke åt
Tolstoj, torde i de allra flesta fall erinra sig honom
såsom den store romanförfattaren. Andra veta om
honom, att han också uppträdde som den bizarre
världsförbättraren, att han burit fram några omöjliga
idéer om att leva med folket, delande allt det man
äger — en religiös fanatiker med få ord. Få äro de
som känna något om hans livs oavlåtliga kamp att
finna livets mening — sanningen som kan göra oss
fria.

"Denne man skall gå långt och lämna djupa spår
efter sig" — så spådde Ivan Turgenjev om den då
ännu helt unge Leo Tolstoj. Hur sannt detta var, vet
hela världen. Hans namn fick malmklang, och stora
blevo de skaror, som lyssnat till skaldens, siarens,
religionsförkunnarens ord. Ära och berömmelse tillföllo
honom i övermått, allt vad en ärelysten människa
kan eftersträva blev hans. I otaliga hjärtan växte,
vid sidan av den djupaste beundran för skalden, en
varm uppriktig kärlek till människan inom honom.

Han tycktes sålunda äga allt — kunde han mera
begära?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>