Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII
sultater af föregående tiders arbete skall begagnas, och skall begagnas
såsom sådant — såsom af andra vunna resultat, som jag skall benytja,
göra mig tillgodo. Men man bör märka att detta tillgodogörande är ej
uppplockande af ett fixt och färdigt, ens egen verksamhet ett slafviskt
efterapande. Intet är för jaget visst som ej af jaget är genomträngdt,
af dess tanka undersökt i dess minsta vrår. Kritiken vidtager således
redan från första stegen. Materialet finnes, godt! Men duger det, är
det af fullt approbabel beskaffenhet? — Det första vi hafva att göra
är att samla materialet. Men huru skola vi veta, att vi hafva fullt
tillräckligt material? Klart är, att vi ej behöfva alla våra förnimmelser,
blott alla slag af dem. Alla de slag, der en olikhet finnes emellan
subjektets och objektets ställning. Men huru skola vi veta, om vi
hafva alla dem? Att gå helt empiriskt tillväga? Knappast, vi kunna
då få samla och samla men aldrig komma till ett slutgiltigt resultat.
Nej. Hvar få den dugliga regeln ?“
Med denna fråga slutar Axel Lagerwalls “skolfilosofi“, men
viljan och avsikten ha därmed blott markerat sin utgångspunkt,
icke sitt mål. Detta kommer snarare fram i de tvänne motton,
med vilka han försett sin “Filosofi“ av 1888: “Om vetenskapen
heter det, drick djupt eller smaka icke!“ och “Sanning är det
högsta menniskan kan ega“.
Universitetsstudiernas medelpunkt blev sålunda från början
filosofien. Han åhörde under de första studentåren Carl Yngve
Sahlins föreläsningar i etik och filosofisk statslära och Reinhold
Geijers om filosofiens historiska huvudformer och om
psykologiska principfrågor. Genom Sahlins lärareverksamhet fick
han en grundlig insikt i boströmianismens tankeliv. Sahlins
utredningar av logikens och etikens grundformer imponerade
genom skarpsinnet och stringensen. Geijer väckte intresse för
den empiriska själsforskningen. Men starkare dragningskraft
utövade Erik Olof Burman (docent till 1896, då han blev Sahlins
efterträdare som professor i praktisk filosofi). Under sin
akademiska undervisning skärpte Burman blicken för det boströmska
systemets behov av förnyelse. Han trodde sig tillmötesgå det
berättigade kravet på en mera kritisk grundläggning av
filosofien genom att leda studierna tillbaka till Kant och hans
närmaste efterföljare inom det tyska tänkandet, Fichte, Schelling
och Hegel. Med Burmans strävanden i denna riktning kände
sig Lagerwall solidarisk; Kants kriticism förblev sedan alltid
den enligt hans mening nödvändiga genomgången till varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
