Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIII
från de rena begreppen och principerna för att ur dem
deducera kunskap och föremål, utan hans fortgång är från det
empiriskt bestämda subjekt, som har en bestämd uppgift att fylla ...
Därigenom kommer en hel serie psykologiska förutsättningar
att modifiera metoden. Det är empiriskt gifna
kunskapshand-lingar, hvilkas kunskapsvärde transscendentalt deduceras. Den
Kan tiska metoden innebär icke blott en transscendentallogik
utan äfven en transscendentalpsykologi. Tendensen hos Kant
är utan tvifvel att öfvervinna psykologien, äfven
transscenden-talpsykologien är något för hufvudändamålet främmande44 (s.
51-53).
Efter disputation och promotion reste Lagerwall till
Tyskland, där han vintersemestern 1904 — 1905 var inskrifven vid
universitetet i Freiburg i. Br., som då jämte Heidelberg var den
sydvästtyska nykantianska riktningens hufvudsäte. Därifrån
skickar han några notiser om sitt arbete till Norström:
“För tillfället bedrifver jag logiska och kunskapsteoretiska studier.
Det är särskildt logikens allmänna uppgift och vetenskapliga karakter
samt omdömesläran och begreppsbildningen, som intressera mig.
Omdömes- och begreppsbildningen i de historiska eller
kulturvetenskaperna anser jag särskildt måste vidare bearbetas. Så t. ex. kausalitets-
begreppet i historien.–––Munsterberg vill utmönstra detta begrepp
ur historien. Men under användningen är något tänkt, det har dock
tjenat till lösningen af en vetenskaplig uppgift. Hvilken uppgift är
detta och hvad måste man därvid tänka? Svar på dessa frågor måste
kunna finnas.
Här i Freiburg åhör jag prof. Rickerts föreläsningar i “Logik u.
Erkenntnisstheorie“, öfver “Darwinismus als Weltanschauung“ samt
deltar i hans seminarium öfver Kants Kr. d. r. V. Rickert har stält för
sig som uppgift att bekämpa naturalismen och äfven dessa hans
föreläsningar äro uttryckligen angifna såsom medel i kampen. På nyåret
skall jag i seminariet referera öfver “Phänomena und Noumena“.
Jämsides åhör jag äfven August Weissmans föreläsningar öfver
Descendenztheorie. Präktiga föreläsningar! Af särskildt intresse är ju
den dubbla belysning frågan får genom Rickert och Weissman.
Vidare åhör jag prof. Cohns föreläsningar, “Einleitung in die Ph.“,
deltar i hans seminarium öfver Spinoza samt i en psykologisk
experi-mentalkurs. Slutligen hör jag prof. Uebingers föreläsningar öfver “die
Entwickelungsgeschichte der Philosophie“. Uebinger är konfessionell
professor, hvilket äfven framgår af hans sätt att behandla ämnet.“
Lagerwall hyste hopp om att vid hemkomsten få ägna sig
åt akademisk lärareverksamhet. Men han lyckades icke nå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
