Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXV
över “Heinrich Rickerts logiska teorier11, den andra en
undersökning av “Den kritiska etikens problem.11 Om dessa
filosofiska planer och forskningar innehålla breven till Norström
många upplysningar. Den 28 nov. 1905 redogör han för sin
Rickert-studie:
“Det är min mening att den ingalunda skall stanna vid ett blott
referat. Sedan jag skizzerat den moderna logikens utvecklingslinjer,
kommer jag att systematiskt framställa Rickerts logiska tankar med
kritisk undersökning af deras betydelse, giltighet, ev. begränsning och
hänvisning på de ytterligare uppgifter de ställa. Det gäller framför allt
att alltjämt klart framhäfva och fasthålla själfva problemens innebörd.
Endast om man förstår målet, uppgiften, förstår man de medel, som
användas och böra användas. Just i den punkten äro missförstånden
störst och vanligast, det är just där, som metafysik och än mer
psykologism förorena uppfattningen. Rickert vill konsekvent utveckla den
filosofiska grundtanke, som Kant och Fichte upptäckt. Därför måste
logiken totalt öfvervinna, utrota hvarje rest af naturalism och
psykologism. Logiken är kritisk filosofi. Det gäller icke på någon punkt
omdömenas psykiska vara eller metafysiska väsen utan deras “Sinn
und Bedeutung“, nämligen för sanningen såsom obetingad uppgift.
Metoden är teleologisk-kritisk.
Jag hoppas emellertid inom en ej allt för lång framtid få tillfälle
att utföra ett arbete inom den praktiska filosofien. Och jag är
öfver-tygad, att vägen genom logiken ej blott personligen är nyttig utan i sak
nödvändig. I allmänhet har jag den meningen, att det mesta, som
inom denna disciplin gjorts sedan Kants och Fichtes dagar, är
metafysik, psykologi eller empirisk rättsvetenskap, hvilket allt — särskildt
de tvenne sista — äro förträffliga saker, men det är icke filosofi. De
etiska formernas “väsen“, uppkomst, existens och systematiska
sammanhang inom en faktisk rättsordning äro inga filosofiska problem,
huru intressanta och viktiga de än äro. Filosofien är här som
öfver-allt en kritisk värdevetenskap.“
Vid ett senare tillfälle beklagar han, att han icke blivit
färdig med sitt nya arbete och fortsätter:
“Men tar man i betraktande, huru liten tid som återstår för
vetenskaplig forskning, kan det dock ej förvåna, att fullbordandet af ett
större arbete inom en sådan disciplin som logiken drar ut på tiden.
Det kan ju tyckas, att en undersökning af en viss logikers tankar icke
skulle vara en så tidsödande uppgift. Men skall denna undersökning
bli af värde, måste man själf vara inne i det logiska arbetet, man får
icke se saken utifrån utan begripa hans tankar såsom medel att lösa
en uppgift, som rör en själf. Är det nu fråga om en modärn logiker
såsom Rickert, måste man väl sätta sig in i det modärna logiska arbetet
för att rätt kunna fatta och bedöma Rickerts prestation. Inom logiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
