Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXIX
därpå låta barnet helt kort iakttaga föremålet. Det vore utan tvifvel
af intresse att se, huru barnet förhåller sig i dessa två fall jämförda
med hvarandra. I de senare fallen har man möjlighet att studera
barnens sätt att iakttaga, då man i möjligaste mån aflägsnat de psykiska
processer, som tillhöra minnet i egentlig mening. Kvar är blott, hvad
man kallar det omedelbara behållandet.
Förmodligen komma intelligenspröfningar att utföras i nästa vecka,
livad som ytterligare kan förekomma vet jag ännu inte. — I seminariet
behandlas Rousseaus Emile. Ett af ämnena, förhållandet mellan natur
och kultur eller naturlig utveckling och uppfostran hos Rousseau har
jag stor lust att skrifva om. Ämnet är af stor betydelse ej blott
historiskt till utredandet af natur- och kulturbegreppens utveckling utan
äfven aktuellt för modern pädagogik — och filosofi. Meumann
betonade också detta problems stora betydelse för våra dagars pädagogik...
Det finnes ju naturligtvis flera psykologiskt-pädagogiska problem,
som i hög grad intressera mig, såsom t. ex. begreppsbildningens
utveckling, in specie de logiska kategoriernas utveckling, men sådana
problems behandling fordra lång tid. Eljest blir resultatet mer eller mindre
humbugsmässigt. Därför är jag personligen mest böjd att för tillfället
till hela den utsträckning det är möjligt studera hvad här förekommer
af experimentella arbeten vid Meumanns institut och skriftligen
bearbeta ofvan nämnda problem, som behandlats i seminariet. Delproblem
i detta är förhållandet mellan själfverksamhet och uppfostran,
äfven-ledes ett eminent aktuellt problem.
Teoretiskt var Lagerwall sålunda icke oförberedd, då han
genom Göteborgs Folkskolestyrelses val den 11 april 1913 sattes
till inspektör över stadens folkskoleväsen. En och annan
fruktade t. o. m. i honom “teoretikern44 i mindre smickrande
betydelse, och valet föregicks av åtskilliga meningsbrytningar. Men
snart fick man märka, att den nye inspektören var fri från
doktrinär sterilitet och gärna gjorde sig tillgodo beprövad
erfarenhet. Hur föga han än ävlades att ställa sina personliga
åsikter i förgrunden, kan man dock icke undgå att slå fast, att
Göteborgs folkskolors utveckling under åren 1913—1920 i
väsentliga drag — det kontinuerliga framåtskridandet och organiska
nybyggandet är ett äkta uttryck just för Axel Lagerwalls
kulturvilja. Varken de glänsande idéerna eller än mindre de
revolutionära ingreppen voro hans sak. Men i trofast
bevarande av ett levande odlingsarv, i pietetsfullt övertagande och
realiserande av redan mogna uppslag, i energiskt genomtänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
