Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL
av nya planer, i villighet att tillfredsställa berättigade krav satte
han en ära att icke stå tillbaka för någon av sina medarbetare.
Därigenom vann han snart allmänt förtroende, och mitt i en
orolig tid hägnades skolornas vardagsarbete av ett välgörande lugn.
Med särskilt övertygad och övertygande kraft tog han del i
nyskapandet av folkskolans överbyggnader, både de s. k.
yrkes-betonade fortsättningsskolorna och de högre folkskolorna. Såsom
teknisk och organisatorisk förebild på detta område har Georg
Kerschensteiner, vilkens verk Lagerwall lärde intimt känna under
vistelse i Munchen 1914, givit honom impulser. Men dessa
skolors inre nödvändighet ur socialpedagogisk synpunkt var utan
tvivel det drivande motivet för Lagerwall. Vid reformarbetets
genomförande var han angelägen om att hos alla parter —
arbetsgivare, arbetare och lärare — väcka och stärka en grundad
förståelse för dessa skolors samhällsuppgift. Helt visst hade han
fått se än rikare frukt av sin möda, om icke krigs- och
kristiden gjort även skolornas förkovran till ett svårt ekonomiskt
problem. Riksdagens beslut angående obligatoriska
fortsätt-ningsskolor och praktiska ungdomsskolor 1918 hälsade
Lagerwall med stor tillfredsställelse. I arbetet på att förverkliga dessa,
såsom han säger, “epokgörande" stadgar inlade han betydande
förtjänster. Därvid trädde också Lagerwalls bildningsidealism
i dagen. Han utarbetade icke blott kursplaner för de skolor,
som grupperades kring handel, mekanisk industri och husligt
arbete, och nöjde sig icke heller med den föreskrivna allmänna
typen utan planlade dessutom en modifierad allmän linje, avsedd
för mera studiebegåvade barn. —
Redan tidigt stod det klart för Lagerwall att växelverkan
mellan skola och samhälle var ett av uppfostringslärans
centrala problem. “I våra dagar“, skriver han strax efter
sekelskiftet, “är den naturliga utgångspunkten för en verklig
folkbildning en klar och vetenskaplig betraktelse av det sociala
livet“. Själv sökte han vinna denna utgångspunkt icke blott
genom vaket iakttagande av de sociala och politiska
händelserna utan även genom vidsträckt lektyr av historia, politik och
sociologi. Det blev för honom alltmer visst, att den moderna
samhällsutvecklingen ställde svårare krav på skolan än någon
föregående tid. “Om demokratiskt samhällsskick skall kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
