Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLII
“demokratiska* former. Demokrati måste vara ett samhälle, ett rike
av fria personligheter, och varken ett massvälde eller en
arbetareoli-garki. Men demokrati betyder ej blott ett samhälle med personlig
frihet, det betyder även folklig självstyrelse. I samhället liksom den
enskilda betyder självstyrelse eller självbeherrskning alltid en differens
mellan subjekt och objekt. I samhället måste ett styrande subjekt
bildas och motsättas ett styrt objekt, en statsmakt gentemot mångfalden
av individer och privata samhällen t. o. m. folket självt.* ...
Vad vilja vi med demokrati? Den frågan måste varje
medborgare, men i synnerhet varje uppfostrare ställa till sig
själv. För sin del sökte Lagerwall besvara den icke blott i
handling utan även i åskådning genom att börja utarbeta en
“personlighetens pedagogik“ på grundval av en allsidig
kulturfilosofisk självprövning. Två kapitel av detta verk ha nått
till en första utformning, men icke till avslutning. Det ena
är en historisk exposé av personlighetsidealets former och
utveckling i den europeiska kulturvärlden. Det andra är en
översikt av den moderna individual- och differentialpsykologiens
betydelse för den pedagogiska metodläran. — Den principiella
ståndpunkt, Lagerwall intager, karakteriseras tydligt i följande
stycke, varmed det första kapitlet avslutas:
“Varje särskiljande mellan högre och lägre livsformer, varje
indelning av handlingarna i goda och onda förutsätter i och genom sig
själva obetingat giltiga värden, som kunna ge måttstocken för
bedömandet. Sådana obetingat giltiga värden med deras krav uppleva vi i
samvetet. I samvetet når individen inre självständighet och frihet.
Men frihet och självständighet av personlig art vinnes icke genom
godtycklig isolering eller för andras rätt hänsynslös självhävdelse.
Samvetet är det personliga medvetandets och den personliga viljans fria
upptagande i sig av samhället. Här möter oss återigen det problem,
som genomgår all mänsklig historia, problemet om förhållandet mellan
individen och samhället. Individen måste emancipera sig från det
gemensamma, totala livet i samhället, sådant det spontant leves i seden
eller utkräves genom staten, han måste bli fri för att kunna komma
till medvetande om det personliga livets förpliktelse. Frihet och
personlighet är icke individuell godtycklighet och makt utan är det
individuella livets självförpliktelse och självlagstiftning. Från alla de
historiskt givna samhällena, från familjen och korporationen, från folket
och staten riktas till människan, när hon kommer till medvetande om
sig själv såsom självständig personlighet en uppfordran att intaga
ställning till dem, att upptaga i sitt liv och omsätta i verk de värden, som
realiseras i dessa samhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
