Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
dina antaganden, bör du utan bevis — omfatta min tro!“
Man får erkänna, att författarinnan har en sällsynt förmåga
att förenkla och att därigenom göra alla svårigheter lätta att
besegra. Hela idealismen består i 5 begrepp, så har den
gjort i nu 2,000 år. Och så får den gamle Occams
nomi-nalism representera den moderna idealismens
kunskapsbegrepp. Man uppnår säkerligen icke litet, om man blott är
djärf och har orubblig tillförsikt till det egna omdömet! Det
skadar emellertid icke att påminna sig, att den idealism, med
hvilken man i allvarliga vetenskapliga kretsar räknar, det
är den, som har sin rot i Kants kritiska filosofi. Hur långt
ntöfver Kant man än anser sig ha gått, vid sidan af honom
kan man aldrig nå fram till någon vetenskapligt betydelsefull
idealism eller öfver hufvud filosofi. Och det är så långt
ifrån att Kants kritiska idealism dömde naturvetenskapen till
evig insolvens, att den lärde oss inse för första gången i
tänkandets historia naturvetenskapens objektiva giltighet. Kant
betydde en verklig revolution i tänkesättet, han visade ett
helt nytt sätt att ställa problem, genom hvilket Occams liksom
all annan dogmatisk nominalism en gång för alla förlorat
betydelse. Endast för den, som icke ens anat, hvad den
kritiska tanken innebär, att begreppen icke kunna motsvara
verkligheten utan utgöra en ombildning af densamma för ett
ändamål, kan det ännu vara mening i att uti detta se en
insolvensförklaring. Men hvad har måntro Ellen Key
förstått af Kant? I det hela att hans kunskapsteoretiska
ståndpunkt är mycket lik Spencers. Utan tvifvel anser Ellen Key,
att detta skall vara ett beröm. Det berömmet blir dock af
tvifvelaktigt värde, ty ingen som förstått, hvad det kritiska
problemet inneburit, kan vilja karaktärisera Kant genom hans
likhet med Spencer.
Hur den empiristiskt naturalistiska synpunkten alldeles
omöjliggjort fröken Keys uppfattning af Kant visar sig på ett
eklatant sätt, när hon upptar en u in vändningw som den franske
filosofen Henri Bergson “lär“ ha gjort mot Kants
kausalitetsteori. Invändningen består i, att orsaksbegreppet visserligen
synes vara aprioriskt, när man tar de vuxnas medvetande i
betraktande, men att det dock mycket väl kan ha sitt ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
