Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
kännes allt starkare. Nutidskulturen bär nedgångs- och
ur-artningsprägel. I fråga om denna kultur är därför N.
pessimist. Men å andra sidan få vi fatta vårt nuvarande
kultur-lif som en nödvändig regress till en ny princip för både
tänkande och viljande. Yår kultur är ej blott masskultur,
utan röjer ett inre väsen i personlighetens kamp för frihet,
mot massa, mekanik och själlöshet.
N. har i sina strängt vetenskapliga arbeten sökt befria
filosofien från döda och öfvervunna problemformers tyngande
barlast och sökt ge den förnyelse i frågor och tankar, som
springa fram ur lifvets eget behof af klarhet öfver sig själft.
Denna förnyelse har han kunnat skänka genom att anknyta
spekulationen å ena sidan till den kritiska filosofiens
ursprungskällor hos Kant och Fichte, å den andra till den
aktuella forskningen i de särskilda fackvetenskaperna. Filosofien
är icke längre verklighetsforskning, som resulterar i en
världsförklaring, utan kategori- och vetenskapslära. Filosofien
vänder sig icke direkt till realiteterna, utan till vetenskaperna.
Af dessa finns det tre typer: den naturvetenskapliga, den
matematisk-logiska och den historiska. Till någon af dessa
hänför sig all kunskap. I vetenskaper af första typen stöder
sig tanken på åskådning och leder genom induktion fram
till ett erfarenhetssammanhang, som får sitt uttryck i
orsakslagen. I vetenskaper af den andra typen är tänkandet
relativt frigjordt från åskådningen och grundar sammanhanget
på identitetslagen. I den tredje typens vetenskaper slutligen
anknyter sig tänkandet väsentligen till känslo- och viljelifvet,
och sammanhanget är ett innehållssammanhang, som dock
icke grundar sig på vara, utan på böra. Filosofien åter är
det vetenskapliga arbetets själfmedvetande, är den inre
enheten i allt kunskaps- och tankelif. Det vetenskapliga
medvetandets kritiska själfbesinning visar, att all kunskap hör till
medlens, icke till ändamålens värld. All kunskap står i lifvets
tjänst, och dess högsta uppgift är att ställa medvetandet i
negativt förhållande till den gifna verkligheten och leda öfver
till det väsentliga lifvet. Veta har mening och betydelse
endast i förhållande till en vilja, och då viljan alltid syftar till
det ur någon synpunkt goda, blott i förhållande till en vilja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
