Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
har icke en ställning öfver timlighet och historia. Såsom ren
kvalitet är den evighetslif, ej blott själslif och samhällslif.
Utan detta vore den i själfva verket objektivt sedt en illusion.
Religionen är ej blott gudstro utan odödlighetstro i form af
evighetstro. Endast i transscendensens tecken kommer den
fullt ut till sin rätt, endast där kan den vinna en afgörande
seger.
För filosofen är detta emellertid ett problem och såsom
alltid ett kunskapsteoretiskt problem. För att komma till
rätta med problemet måste man utgå från det systematiska
vetandet, d. v. s. vetenskapen och göra det till logiskt
problem. Det vetenskapliga arbetet fördelar sig i tvenne
riktningar: den matematiskt-naturvetenskapliga och den
humanistiska. — Från något annan synpunkt får Norström en
indelning i tre vetenskapsgrupper, nämligen den
naturvetenskapliga, den matematiskt-logiska och den historiska. Men
hans mening är, att naturvetenskaperna först genom
matematisk behandling nå sin fulländning. — Den matematiska
naturvetenskapen sträfvar hän mot ett system af klart fattade
likheter, resp. olikheter. Dess sfär är den kvantitativa
jämförelsens och relativitetens. De humanistiska vetenskaperna
däremot ledas i sin forskning af en kvalitativ syn på
verkligheten, och denna forsknings grundförutsättning är
uppfattningen af ett absolut godt såsom ordnande enhet och
måttstock. Hvad som här förutsättes såsom ett absolut godt är
ingenting oerhördt utan helt enkelt den egna viljan.
Erfarenheten af denna vilja bringas på ett skarpt begrepp. “Det
jag vill är absolut, försåvidt jag vill det, och det absoluta är
något, som är till för min vilja. I viljan ligger den yttersta
förutsättningen för objektivitet på detta område. “
I själfva verket är viljan det sammanhållande, det
syntetiska i all kunskap. Tanken söndrar, viljan förbinder.
“Endast hon sammanhåller såväl ’den Bau der Welt’ som ’den
Bau der Erkenntnis’. Det pregnanta uttrycket för en
volun-taristisk eller, med ett nytt slagord, pragmatistisk
kunskaps-lära ligger just i detta.“ Här är den afgörande grundtanken
i Norströms kunskapslära. Men det gäller att ej förväxla
denna pragmatism med den anglo-amerikanska, med hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
