Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
heten. Vår upplefda, kvalitativa och verkande verklighet är
icke formlös och dunkel utan har form och klarhet, om den
än möter oss med en oöfverskådlig mångfald af innehåll.
Det är inom den verkligheten vi lefva och handla och det
är den ensam, som ger oss material för vårt arbete, vare sig
af teoretisk eller socialt praktisk art. För oss är varje annan
verklighet ett begrepp — icke en verklighet — icke minst
den af kunskapsteorien för all kunskap och uppfattning
förutsatta “verkligheten“. Liksom den idealistiska kunskapsteorien
konstruerar begreppet om ett “medvetande öfverhufvud“, så
konstruerar den äfven begreppet om en “verklighet
öfver-hufvud“. Det ena är det yttersta formbegreppet, en form
utan allt innehåll, det andra är det yttersta innehållsbegreppet,
ett innehåll utan all form.
När så det teoretiska och speciellt det vetenskapliga lifvet
visar sig vara en form af viljelifvet, måste tydligen problemet
om den vetenskapliga tankens aktivitet ses i sammanhang
med frågan om det inres själfständighet öfverhufvud. Det
kan lösas blott “i samband med frågan om den aktivitet, i
hvilken alla detta problems trådar sammanlöpa, det historiska
problemet om viljans frihet“.
Detta problem får just genom vetenskapen sin mest
tillspetsade form. A ena sidan framträder krafvet på viljans
frihet såsom betingelse för det vetenskapliga arbetet, å den
andra upphäfver det vetenskapliga tänkandet möjligheten att
bejaka friheten. Norström upptager problemet endast från
denna dess viktigaste sida, nämligen just såsom “en fråga
efter de vetenskapliga hindren att antaga en fri vilja“. Vid
denna liksom så många andra af vetenskapens svåra frågor
beror den, som det synes, oöfvervinneliga svårigheten att
komma till motsägelsefri lösning på bristfällig utredning af
de föreställningar, hvarifrån man utgår. Logikens och
kun-skapslärans första och mest afgörande arbete består just i
en grundlig utredning af förutsättningarna för problemet. Jag
kan här blott antyda de skarpsinniga analyser, genom hvilka
Norström utfört ett verkligt befriande arbete inom ett af
filosofiens grundgebit.
Determinismens invändningar mot antagandet af viljans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
