Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
deles främmande för den svenska personlighetsfilosofien.
Boström och efter honom Sahlin mena med det personliga
ingalunda mänsklig individualitet utan vidare. Det
personliga, som enligt dem är “det högsta i historienär icke den
psykologiska individen. Den andligt nakna, all
samhälls-och gudsbestämdhet afklädda människan var för dem
ingalunda det högsta, ja, icke ens hög. Deras personlighet är
samhällsanden och ytterst gudsanden. Människan är icke
personlighet af naturen utan blir det blott, om och i den mån
hon genom pliktuppfyllelse, genom lydnaden för lag och rätt
gör sig delaktig i eller till organ för förnuftet. Här springer
skarpt i ögonen motsatsen mellan den gängse “moderna44
personlighetsprincipens subjektivistiska och individualistiska
godtycke och personlighetsfilosofiens idé om “det personliga
lifvet såsom ett öfvergripande andelif, ett samhällslif med
andlig och öfvermänsklig enhet, som organiskt sammansluter
den växel verkande mångfalden af individer44.
Hos Boström blir dock personlighetsbegreppet, hur afgjort
han än skiljer undan all individualism, icke tillräckligt kritiskt
sofradt. Boström står på en intellektualistisk och
begrepps-realistisk ståndpunkt. Grundbristen är, såsom Norström säger,
att Boström så ensidigt såg på personlighetens begrepp. “Om
han insett, att allt begrepp i sista hand kommer till korta,
när det vill loda personlighetens djup, så hade han
säkerligen stannat vid en blott och bar känsla af allt personligt
innehåll såsom princip. ’Svårigheterna ökas och gåtorna bli
flera, ju mera vi närma oss de individuella totaliteterna’,
säger Höffding med all rätt. Om Boström fullt insett detta,
hade mycket kunnat undvikas, som det kritiska
nutidsmed-vetandet finner mindre tilltalande hos honom i vetenskapligt
afseende.44
Den uppgift, som måste lösas för att nå en kritiskt
välgrundad ståndpunkt, visar sig vid en mer genomgående logisk
och kunskapsteoretisk granskning vara uppgiften att
öfver-vinna intellektualismen och den med densamma intimt
förenade begreppsrealismen och naturalismen. Den viktiga och
intressanta uppsatsen Intellektualismen är ägnad
lösningen af de problem det här gäller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
