Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
att denna frihet ses både perspektiviskt och dialektiskt.
Perspektivet måste vidare vara fullständigt, så att man börjar med
brytpunkten mellan det döda och det levande, varvid man
har att uppvisa de resp. artkaraktärerna. Från det levande
har man sedan att övergå till det själiska såsom höjande
sig över den enbart biologiska sfären. Därpå har man att
konstatera de olika viljeskikten inom psyke, driftens och
instinktens, begärets och den egentliga viljans skikt. Men det
räcker absolut icke att stanna vid denna gradskala eller
denna vy över former, utan man måste fram till viljans
bestämdhet av högre enheter än de mänskliga, skall man få
syn på det inre väsendet i viljefriheten och skall denna icke
te sig som en orimlighet eller ett under. Man måste med
andra ord ta med viljans art och innehåll i sin
undersökning, för vilken art det för oss gripbara och meddelbara
karaktäristiska ligger i enhetligheten. Och vid ingen annan
enhet kan man stanna än vid den högsta, den allt
omfattande, som ur verklighetssynpunkt ter sig endast såsom
levande personlighet, ur värdesynpunkt som ideal.“
Det dialektiska visar sig däri, att viljan såsom blott och
bart mänsklig under sin fortgående strävan att hävda sin
självständighet gentemot motiven och innehållet arbetar ut
sig till tom form och därmed till negation av sig själv. Över
tesen och antitesen når viljan endast genom övergång till
nytt område, det etiskt-religiösa livets, där nytt innehåll ger
möjlighet till en både positiv och real frihet.
Så ställer oss problemet om viljefriheten här inför ett val
mellan naturalism och supranaturalism. “Frågan reducerar
sig ytterst på detta: är jag en blott och bar naturvarelse eller
är jag något mera? Teoretiskt lär den frågan ej kunna
besvaras, ty svaret* kräver onekligen en särartad upplevelse, ny
erfarenhet, alltså en erfarenhet, som sedan kan och måste
teoretiskt tillgodogöras, d. v. s. klaras, fixeras och ordnas.“
Filosofien har dock just att visa, huru detta “teoretiska
tillgodogörande44 kan ske. Det gäller vid problemet om viljans
frihet, såsom Heinrich Gomperz säger, den rent teoretiska
frågan, under vilka begrepp ett givet komplex av bekanta
fakta ändamålsenligt skall underordnas. Är nu friheten den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
