Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
just av att i det framträder en absolut ny och oförklarlig
enhet i förhållande till en i sig disparat mångfald. De
psykiska funktionerna äro yttringar av en alldeles egenartad, för
naturvetenskaperna oåtkomlig förmåga, genom vilken de just
erhålla sin särart: syftningen på jaget. Men jaget åter har
sitt egentliga uttryck i viljan. Förnimmelser och känslor
tillhöra jaget genom viljan. Det är därför viljan, som framför
allt representerar den psykiska enheten, om än denna enhet
mera ligger i målet än i startpunkten.
I själva verket ha vi genom den sista tanken redan lämnat
den rent psykologiska synpunkten. Fullt klart blir detta,
när den psykiska enheten karaktäriseras såsom en
värdeenhet, ett ideal. “Värdet — det är viljan — bildar den hake,
varpå allt mänskligt hänger i vår existensform. Därpå hänga
även medvetande och känsla“. Det är en äkta Kantisk tanke
den, att frågan om friheten innerst icke är en fråga om ett
“vara“ utan om ett “böra“, icke en fråga, huruvida viljan
är innesluten eller icke innesluten i ett kausalsammanhang,
utan en fråga, huruvida för viljan finnes ett värde, som är
ursprungligt och icke härledt.
Naturalismen — Norström låter denna ståndpunkt
företrädas av Spencer — känner icke något av det yttre
oberoende innehåll i den mänskliga viljan. Den ser i det etiska
livet en biologisk anpassningsprodukt och måste därför neka,
att i den mänskliga viljan finnes något av allt yttre
oberoende. Utförligt uppvisar Norström, att denna åsikt är
vetenskapligt ohållbar samt att den vetenskapliga etiken måste
utgå från plikten såsom allt etiskt livs grundfaktum. I plikten
uppleva vi det inre livets obetingade krav. Här är livet
verkligen oberoende av allt yttre, är autonomt. I detta
autonoma, rent inre liv har friheten sitt ursprung, ty det är “ju
alldeles ingenting annat än det rent inre livets makt att röja
sig i det yttre. “
Så fort man emellertid fortskrider från tanken om det
inre livets självständighet och oberoende av allt yttre till
tanken om dess makt att röja sig i det yttre, så mötes man
av en annan svårighet. Här är det naturalismen i form av
mekanistisk verklighetsuppfattning, som nekar frihetens möjlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
