Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
het. “Naturalisterna påstå: viljan kan omöjligen vara fri,
d. v. s. självständig orsak till empiriska förändringar, enär alla
empiriska förändringar hava fysiska orsaker inom eller utom
hjärnan. Alla empiriska fenomen äro former av aktuell eller
potentiell energi, av kinetisk energi eller lägets energi, varje
empiriskt fenomen står i oavbrutet och fullständigt bestämt
sammanhang med andra empiriska fenomen a parte ante och
a parte post“. Om alla förändringar gäller satsen: causa
aequat effectum. Ekvivalensprincipen och lagen om energiens
konstans synas nu lägga ett oöverstigligt hinder i vägen för
antagandet av viljans frihet.
Norströms argument mot den teoretiska naturalismen synas
mig vara av rätt olika värde. De äro till stor del hämtade
ur tidigare arbeten, dels ur “Hvad innebär en modern
ståndpunkt i filosofien?44 dels ur “Religion och tanke44. Det från
Cartesius hämtade argumentet, som går ut på att viljan skulle
kunna inverka på rörelsernas riktning, enär riktningen icke
alls har med energiens kvantum att skaffa, har Norström
visserligen även i boken om “Viljans frihet44 repeterat men
med den anmärkningen, att det icke synes bindande. De
föregående orsakerna bestämma såväl riktningarna av de
efterföljande rörelserna-verkningarna som dessas energimängd eller
arbetsförmåga.
Men är det så, då måste även alla de argument, som
anföras för att göra det tänkbart, att psykiska faktorer kunna
påverka fysiska system, det må vara med avseende på
energiens kvantum eller kraftens riktning, förlora all giltighet.
Utlösning av potentiell energi är själv ett fysiskt arbete, huru
ringa det än må vara. Det är sålunda varken ur
ekvivalensprincipens eller ur energilagens synpunkt likgiltigt, “om en
ande, en vilja, utlöser den i krutet liggande energien, eller
den nedfallande hanens mekaniskt arbetande kraft gör det“.
Även om man säger, att energilagen gäller icke om
naturen utan blott inom naturen, så ligger dock, såsom Natorp
uttrycker det, i energi tanken “det postulatet, att alla
naturens räkningar bestridas ur en enda sista fondi det att vid
varje övergång från en form av verkan till en annan (t. ex.
från värme till rörelse, rörelse till värme) det måste finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
