Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“VERKLIGHET“ OCH “KAUSALITET“ I DEN
HISTORISKA BEGREPPSRILDNINGEN.
Vägen till en världsåskådning går genom logik och
kunskapsteori. En sådan kritisk hållning till universalproblemen
är nödvändig. “Erkenntnisstheorie ist fur uns Sache des
guten Gewissens geworden“, såsom Rickert uttrycker saken.
Aldrig har heller ett intensivare arbete bedrifvits med
afse-ende på de logiska problemen än i våra dagar. Men så
försiggår också en hel revolution inom logiken, denna vetenskap,
som Kant betraktade som en gång för alla väsentligen färdig
och af slutad.
Denna revolution inleddes af Kant själf och den har
förvandlat alla eller så godt som alla gamla säkra logiska begrepp
till svåra problem. Icke minst gäller detta
“verklighets“-och “kausalitets“-begreppen. Den logiska litteraturen erbjuder
med afseende på deras behandling en förvirrande rikedom.
Endast en systematisk undersökning, som leder fram till ett
helt af logiska och kunskapsteoretiska tankar, med ett ord,
endast ett logiskt system kan ge en evident framställning och
lösning af den mångfald problem, som knyta sig till
ofvan-nämnda termer.
Den föreliggande undersökningen blir gifvetvis i mångt
och mycket hypotetisk och åtminstone skenbart godtycklig
och ensidig. Godtyckligheten är emellertid endast relativ,
då de förutsättningar, jag utan vidare gör men icke här kan
begrunda, ingalunda äro några subjektiva fantasier utan ha
uppkommit och fått sin bevisning genom det filosofiskt
vetenskapliga arbetet sådant det faktiskt föreligger. Genom denna
anknytning till det aktuella och historiska filosoferandet bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
