Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
mellan det teoretiska och det praktiska förnuftet, kan alltså
icke vara ett rent uteslutningsförhållande. I en punkt måste
dessa båda förnuft i alla händelser sammanfalla, nämligen med
avseende på de översinnliga föremålen. Här ger, kan man säga,
det praktiska förnuftet innehållet och det teoretiska formen.1)
Men då kan man icke stanna vid den uppfattningen, att det
teoretiska förnuftet är inskränkt till den sinnliga erfarenheten,
ty begreppen Gud, frihet och odödlighet äro tankar, som
fordra att bli bejakade d. v. s. att bli erkända såsom
objektiva, ehuru de gälla transscendenta föremål. Må vara att i
detta icke ligger någon egentlig utvidgning av kunskapen om
givna översinnliga föremål, däri ligger dock en utvidgning av
det teoretiska förnuftet och av dess kunskap med avseende
på det översinnliga överhuvud, “so fern sie genöthigt wurde,
dass es solche Gegenstände gebe, einzuräumen, ohne sie doch
näher bestimmen“. Det är en utvidgning av det teoretiska
förnuftet icke för kunskapens skull utan i praktisk avsikt för
att kunna förverkliga det rena praktiska förnuftets objekt.
Jag har här berört en särdeles svår och betydelsefull punkt
i den Kantska filosofien, nämligen frågan om de praktiska
postulatens betydelse och logiska rätt inom filosofien och
därmed problemet om det praktiska förnuftets primat. Här
kommer jag närmast att endast från den synpunkten ingå
på problemet, att jag uppkastar den frågan, huru den
användning av kategorierna, som är nödvändig för att överhuvud
kunna tänka transscendenta föremål, kan stå tillsammans med
Kants logiska kategorilära. Den praktiska filosofien måste
såsom filosofi förutsätta, att det åtminstone icke är en
motsägelse att utsträcka kategoriernas användning till noumena.
Att visa berättigandet av en sådan utsträckning är en logisk
och kunskapsteoretisk uppgift, som således tillkommer den
transscendentala analytiken.
För att kunna trots alla svårigheter, som ligga i det av
honom bildade begreppet om objektivitet, lösa uppgiften,
uppställer Kant en distinktion mellan noumena i positiv och *)
*) Vi skola sedan se, att Kant åtminstone hänvisat på ett annat och
djupare sammanhang. In nuce ligger hos Kant tanken, att det teoretiska
förnuftet i själva sin rot är praktiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
