Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
socialismen fått, genom vilket inflytande en starkare
benägenhet visat sig att öka statens makt. Russell har mera sympati
för syndikalismen, som är fiende både till staten och
privategendomen. Hans mening är att visa, huru stor, huru
onödig, huru skadlig statens makt i många hänseenden är, och
huru enormt den kan minskas utan förlust av vad som är
nyttigt i dess utövning.
Men lyssnar man sedan till vad Russell mera i detalj har
att säga om staten och dess funktioner, finner man, att den
enorma maktminskningen måste bli måttlig nog. Statens
väsen är makt, sammanfattningen av medborgarnas kollektiva
kraft, och denna makt har först och främst två väsentliga
uppgifter, att skydda staten mot anfall utifrån och göra
gällande dess intressen gentemot andra stater, samt att
upprätthålla den inre ordningen. Funnes icke krig eller fara för
krig, så behövde staten icke de maktmedel, som rikta sig
utåt. Men säger Russell “varje stat är alltjämt utsatt för
risken av främmande invasion. Inga medel ha hittills
uppfunnits att minska denna risk utom en ökning av
rustningarna/4 Men då försvarsmedlen även kunna användas till
anfall, bli de medel, som avse krigsriskens minskning, en
orsak till dess ständiga ökning. Det är emellertid under
nuvarande omständigheter, menar Russell, förnuftigt nog att
staten måste stärka sin makt.
Russell sysselsätter sig även med den roll patriotismen
spelar. Patriotismen är en mycket sammansatt känsla. I
den ingår primitiva instinkter och högt utvecklade
intellektuella övertygelser. Där finnes omedelbar sympati för
landsmän och där finnes tro på det egna folkets värde och dess
betydelse för mänskligheten. Denna tro kan antaga
karakteren av religion, men det är en otillfredsställande religion
på grund av dess brist på universalitet. I den finnes alltid
en portion nationalstolthet och det är detta element, som
sätter gränser för människokärleken och gör patriotismen till
en fara för freden. “En värld full av patrioter vore en värld
full av strid44, säger Russell.
Men patriotismen och nationalismen motverkas av
kosmopolitismen. Det finnes en sorts individualism, som ständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
