Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
övervinnande av hinder och lidanden. Men man bidrager icke
till utvecklingen av en sådan förmåga genom många förbud
och icke genom att injaga fruktan. Allt, som gjort
människorna stora, har alltid sprungit fram ur den positiva strävan
efter något gott, icke genom avhållsamhet från vad som ansetts
vara dåligt. De produktiva, de kreativa krafterna skola
utvecklas. Men de utvecklas icke utan genom arbete och
ansträngning. Man får därför ej såsom många reformpedagoger
allt för mycket sky att kräva verkliga ansträngningar och
mödor.
Till förutsättningarna för en samhällets nydaning, sådan
som Russell tänkt sig den, hör en grundlig reform av
äktenskapet och alla de sociala förhållanden, som avse släktets
bestånd och sunda utveckling. Russells kritik riktar sig
väsentligen mot de engelska äktenskapslagarna och överhuvud den
engelska uppfattningen av de sexuella frågorna. Jag skall
emellertid i körthet blott beröra det rent principiella.
Överallt i de moderna kulturstaterna förefinnes samma fara för
släktets urartning genom en fortgående sterilisering av de
biologiskt och socialt bästa samhällsgrupperna. Skall denna
sterilisering kunna hejdas måste enligt Russell framför allt
de ekonomiska motiven för uppskjutandet av eller avståendet
från äktenskap samt för inskränkningen av barnantalet
borttagas. Detta kan endast ske genom att samhället självt bär
kostnaden för barnens vård och uppfostran.
Frågan om äktenskapet är ej blott en fråga om släktet,
dess bestånd och sunda förkovran. Det är en fråga om
mannens och kvinnans ställning i samhället och deras
personliga liv. Här mötas i bitter kamp motsatta intressen. Här,
menar Russell, finnes det ingen lätt och billig lösning. Men
friheten är här som eljest den politiska visdomens rot. Även
om samhället måste i sitt intresse hålla på viss ordning och
en viss fasthet, måste i övrigt till de individuella
människornas samvete och religion överlämnas avgörandet av vad
som är önskvärt. Men det är just till religionen, som Russell
särskilt hänvisar. Jag betvivlar, säger han, att det finnes
något annat radikalt botemedel än någon form av religion,
så fast och allvarligt trodd, att den beherrskar även det in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
