Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
undervisningen från småbarnsskolan ända upp i gymnasiet,
för att icke nämna den stundom årslånga
konfirmationsundervisningen, det är ett uppenbart bevis på, att denna
undervisning är otillfredsställande. Den når icke ens det rent
yttre målet att bibringa en giltig kunskap, så mycket mindre
det inre och viktigare att utveckla religiositeten. Grunden
till detta betänkliga förhållande ligger ej blott i en pedagogik,
som ingenting lärt af psykologien, utan ytterst i en
oförsonlig konflikt mellan själfva den kyrkliga religionen och det
moderna lifvet. Vi ha att göra icke väsentligen med en strid
i skolan utan om skolan. Det är en kamp mellan medeltid
och nutid, mellan auktoritetstro och fri forskning, mellan en
heteronom och statutarisk åthäfskultur och en autonom och
personlig viljekultur. Den senare har sedan renässansens
och reformationens dagar förändrat hela vår uppfattning af
verkligheten och lifvet, fört oss omotståndligt in i en ny värld.
Detta vill icke kyrkan se. Äfven på svenska förhållanden
passa de ord, med hvilka professor W. Rein skildrat
situationen i Tyskland: “Maktinnehafvarne i stat och kyrka vilja
icke se — eller om de se det, dra de sig för att hjälpa —
att religionsundervisningen i våra skolor intager en
fullständigt isolerad ställning. Den bildar en värld för sig men en
värld utan lif och därför utan inflytande. Därjämte läras
naturvetenskaper och bedrifvas historie- och litteraturstudier.
En gammal öfverlefvad och en ny uppåtsträfvande värld
lägger man i ungdomens hufvuden bredvid hvarandra. Tror
man då, att detta kan ske utan kollision? Kan man anta,
att det, som hos de vuxna leder till de häftigaste skakningar,
skall i de ungdomliga själarna af sig själf utjämna sig utan
hvarje storm? Den, som tror det, befinner sig i en
ödesdiger villfarelse. Samma process som har utspelats i de
vuxnes värld, då dogmat måste vika och träda tillbaka för
växande kunskaper om både enskildheter och det hela uti
natur och historia, upprepas om också inom blygsamma
gränser men dock ofta rätt tumultuariskt i ungdomens själar.
Fulla af tro vända de sig mot den nyuppdykande
världsbilden som den mer tilldragande och lefvande, och utan tro
fly de från de kyrkliga dogmerna såsom gångna tiders döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
