Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
grundtanken är den, som ligger i namnet “arbetsskola14,
nämligen att all undervisning skall grunda sig på det
själfstän-diga arbetet och speciellt arbetet med handen. Alltså är det
icke meningen, att handarbete skall vara ett fack jämte andra,
blott med ett betydligt ökadt timantal. Nej, arbetet med
handen skall vara den ursprungliga och viktigaste kunskapskällan
och det centrala meddelelsemedlet. Denna tanke är
ingalunda ny. Tvärtom, man må blott tänka på Rousseau,
Pesta-lozzi, Fröbel. Men den har icke förverkligats i vårt
skolarbete. Vår skola är ännu allt för mycket en lärdomsskola
med ensidig ansträngning af minnet. Arbetsskolan vill
däremot så vidt som möjligt ta alla psykiska krafter med och
vill framför allt ersätta det reproduktiva inlärandet med ett
produktivt och spontant framställande.
I detta tror sig arbetsskolan vara i full öfverensstämmelse
med den teoretiska pedagogikens och barnpsykologiens
uppfattning. Och här äro vi framme vid det andra grunddraget
af arbetsskolans karakteristik. Den fordrar nämligen, att all
undervisning skall vara i full öfverensstämmelse med barnets
utveckling.
När det emellertid heter hos en författare, att uppfostran
hör uteslutande grundas på barnets utveckling, så är detta en
farlig öfverspänning af en sund princip. För att rättfärdiga
sin mening påvisar han, att det naturligtvis ej finnes någon
isolerad utveckling, utan barnets utveckling är en stor
assi-milationsprocess, “ein Hineinentwickeln44 i omvärlden, i den
omgifvande kulturen. Men just att det finnes något, som heter
kultur, gör, att den naturliga utvecklingen stöter på något,
som icke är natur och icke produkt af den naturliga
utvecklingen. Och det är ur kulturen, icke ur naturen, d. v. s. barnets
naturliga assimilationsprocess, som normerna för uppfostran
kunna hämtas.
Man kan icke tala om uppfostran utan att förutsätta ett
ledande mål och en afsiktlig, om så behöfves med tvång,
ingripande påverkan af de ungas utveckling. Målet bestämmes
af sociala faktorer, af statens och samhällets behof af
arbetskraft, af gällande kultur- och bildningsideal, af det etiska och
religiösa lifvet, lika väl som af teoretisk forskning, konstnär-
16—211185. Skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>