Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
och sträfvanden finner det teoretiska stödet i den
experimentella pedagogiken, så är det lätt begripligt, att de
praktiska reformmännen i denna gren af den pedagogiska
forskningen se det enda betydelsefulla och söka åt den skänka en
universalitet, som den icke med rätta kan äga.
A andra sidan invändes, att man alls icke eller åtminstone
ej ännu kan grunda undervisningen på experimentell
psykologi och pedagogik, då dessa vetenskaper visst icke ha nått
den utveckling och säkerhet, att man kan lita på resultaten.
Det finnes ingen samstämmighet och intet konsekvent
fortskridande inom dessa vetenskaper trots allt betydande arbete
och trots all exakthet i metoderna. Jag tror, att denna
invändning till stor del beror på en ytlig uppfattning af
vetenskap och vetenskaplig metod öfverhufvud samt en oklarhet
om hvad man har att vänta af vetenskapen i dess
förhållande till praxis.
Jag behöfver emellertid ej närmare inlåta mig på frågan,
i hvad mån kritiken af den experimentella pedagogiken (och
psykologien) är berättigad, ty arbetsskolan vill icke vara någon
blott och bar tillämpning af redan vunna teoretiska resultat,
deducerar icke sina reformkraf ur abstrakta begrepp och
principer. Tvärtom är nog friheten från på förhand uppgjorda
och fastslagna regler, åtminstone när det gäller praktikens
detaljer, karakteristisk för arbetsskolan. Just att man vill låta
den dagliga erfarenheten ständigt ge anvisning på hvad som
bäst kan åstadkommas och att man vill af den pedagogiska
och psykologiska teorien endast skaffa sig ökad förmåga att
mer objektivt och mer grundligt förstå erfarenheten, detta
är något af det mest lofvande i den nya reformrörelsen. På
så sätt blir det ett fruktbart samarbete mellan teori och praxis.
Skolan kan bättre än förr skänka pålitligt material åt den
vetenskapliga forskningen och är bättre i stånd att mottaga
denna forsknings resultat och åter omsätta dem i praxis.
Den nuvarande skolan gör det däremot mycket svårt för
läraren att förvärfva en verklig inblick i barnens själslif och
att på så sätt bilda sig en klar uppfattning af deras psykiska
egenart. Den afser icke heller en starkare individualisering
af undervisningen, hvarken med afseende på lärjungarna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
