Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Majkvällens tillfälliga sammanträffande blev ett historiskt
ögonblick. Det ledde en man in på den bana, där han skulle
göra sitt stora livsverk, som närmast betyder en epokgörande
ombildning och utveckling av Miinchens folkskolor men icke
blott detta utan även den kanske mest betydande impuls till
utveckling på folkskoleväsendets område i det hela, som vi
fått sedan Pestalozzis dagar.
Under den korta stund, jag kan disponera, skall jag söka
ge själva grunddragen av Kerschensteiners verk och ange de
ledande idéerna. Jag måste avstå från alla detaljer liksom
från allt kritiskt resonemang. Jag vill ge det väsentliga och
det positiva.
Kerschensteiner var vid valet till schulrat 40 år gammal.
Hans föregående verksamhet hade icke egentligen förberett
honom för det nya ämbetet, och det var ju också en —
åtminstone i yttre mening — tillfällighet, som gav honom det.
Själv säger han: “Så hade tillfälligheten åter besatt en ledig
plats, på vars besättande skolväsendets väl eller ve i en
storstad under årtionden var beroende. En annan gång avgöres
det av protektion, åter en annan gång genom tillhörigheten
till ett visst parti, väl icke utan hänsyn till ämbets- eller andra
kvalifikationer. Men vad betyda statsliga bildningsvägar och
officiell bildningsstämpel, när det gäller lämpligheten för en
plats av denna art? Vad betyder t. o. m. skolmästerlig
virtuositet, vetenskaplig lärdom, litterär gloria, när det gäller ett
ämbete, där mångfalden av praktiska frågor fordra stor
vidsynthet, mängden av personliga medarbetare en fin känsla
för människors egenheter, och där tusende skola
sammanhållas, icke med största tvång utan i största möjliga frihet,
för att med gemensam skaparglädje arbeta på ett
gemensamt mål.“
Uttalandet är karaktäristiskt för Kerschensteiners
uppfattning av sitt ämbetes förpliktelser och krav och av intresse
med tanke på vad han verkligen har utfört.
Knappt mer än 17-årig blev Kerschensteiner folkskollärare
i en bondby i Oberbäjern. Efter två års tjänstgöring tog han
avsked från folkskolläraretjänsten, som icke tillfredsställde
honom. En stark hunger efter ökad kunskap drev honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
