Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
ge skäl för sina planer, framvuxna mer ur en sorts intuition
än ur vetenskapliga beräkningar. Nu tog han sig tid därtill.
Han hoppades, att om den teoretiska undersökningen finge
den k. preussiska akademiens “betyg“, skulle hans vittgående
och ingalunda billiga organisationsplaner för
fortsättnings-skolan icke blott gillas i princip utan även förverkligas, om
också icke utan strid. Han hoppades även så kunna vinna
mer frid och arbetsro, bli kvitt anfallen från kolleger och
politiska motståndare.
Avsikten vanns. Kerschensteiners arbete utkom 1901 under
titeln “Den tyska ungdomens statsborgerliga uppfostran44 och
blev prisbelönt. Under några år framåt fick han fred och
kunde odelat använda alla sina krafter på arbetet att vinna
dels stadens myndigheter, dels arbetsgivarna, vilket ingalunda
var lätt, då de från början alls icke ville veta av
skolverkstäder, dagundervisning och 7—9 timmars undervisning i
veckan för sina lärlingar. Efter mycken kamp mot ett starkt
motstånd inom de bägge beslutande stadskollegierna lyckades
han få igenom beslutet, att fortsättningsskolorna skulle få
egna skolbyggnader med alla nödiga verkstadsinrättningar,
och att de skulle få egna fasta lärare, som verkligen kunde finna
sitt livsarbete i fortsättningsskolans tjänst och icke blott
betrakta den som en vinstgivande bisyssla. Även arbetsgivarna
vunnos för saken och gåvo så småningom skolorna kraftigt stöd.
Sedan dess har Munchens fackliga fortsättningsskolväsen
vuxit till den storartade och världsberömda institution, det
nu utgör. År 1906 redan var fortsättningsskolorganisationen
i det väsentliga färdig. Vid det sagda år hållna
fortsättnings-skolmötet i Munchen kunde Kerschensteiner visa 55
yrkes-fortsättningsskolor i skilda fack, förlagda i 7 egna
skolbyggnader med verkstadsinrättningar, maskiner och teknologiska
samlingar. I denna stund torde antalet sådana skolor vara
c:a 80.
Under tiden hade även revisionen av läroplanen för
folkskolorna så småningom fortskridit. Den gick i riktning mot
arbetsskolans idé. Rörande denna sak vill jag blott omnämna
följande. Teckningsundervisningen hade framför allt stelnat
i döda former. Men ingen fanns, som kunde framlägga över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
