Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
gör man sig nog den frågan: huru gestaltar sig möjligheterna
för en studiebegåvad ung människa att genom folkskolan
fortskrida till den högsta form av utbildning även i teoretiskt
avseende? Det är alltså problemet om folkskolan som
bottenskola, som inställer sig. I själva verket är ju folkskolan
redan nu i viss mån en sådan bottenskola om än icke på ett
i allo tillfredsställande sätt. De nya praktiska
ungdomsskolorna innebära givetvis ingen lösning av bottenskoleproblemet,
men otvivelaktigt bar detta problem kommit i annat läge
genom tillkomsten av ett helt system av ungdomsskolor av
olika slag. Folkskolan blir bottenskola icke blott för
lärdoms-skolan utan för ett förgrenat system av undervisningsanstalter
av både teoretisk och praktisk art.
Bottenskoleidéns genomförande kommer emellertid att
ställa folkskolan själv inför nya och svåra uppgifter, bland
annat den uppgiften att så vitt möjligt se till, att de verkligt
begåvade få den befordran, som behöves. Enhetsskolan står
oförnekligen för stora vanskligheter, när det gäller just den
uppgiften. Det gäller att under alla strävanden för att göra
bildningen tillgänglig och att sprida den till allt vidsträcktare
kretsar, se till att man icke äventyrar dess inre halt och
uppåtstigande till allt ljusare höjder. Just därför att
folkskolan till undervisning och uppfostran måste mottaga alla
barn, som överhuvud äro mottagliga för skoluppfostran, står
den för den svåra uppgiften att under sin skyldiga omvårdnad
om de många icke försvåra och onödigt försena fortgången
för de få mera än vanligt begåvade. Huru det problemet
skall lösas därom gå meningarna isär. Men det är ett
problem som måste få en lycklig lösning, om icke det moderna
skolväsendet skall i sitt arbete på kulturens spridning till
slut glömma det icke mindre viktiga arbetet på kulturens
stegring.
Yi kunna få ett gott skolsystem, vi kunna få präktiga och
ändamålsenligt anordnade skolhus, men ändock kunna vi
jämmerligen misslyckas i alla våra uppfostrings- och
undervisningsplaner, om icke skolväsendet i sin tjänst får de
personliga krafter, på vilket dock allt i sista hand beror. Här
behövs lärare, som icke blott pliktmässigt fullgöra dagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
