Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjunkande konstnivå och en tilltagande oreda
och förvildning, har den svenska vitterheten i
övrigt, tack vare Heidenstam, Levertin, Hallström,
Selma Lagerlöf, — och på sista tiden även
Österling! — nått en blomstring, som knappast har
något motstycke under föregående perioder.
Detta är kontentan av den förkunnelse, som
Oscar Levertin med berömvärd energi bedrev
under sista decenniet av sin levnad, och som
numera med samma energi, men med mindre
talang lanceras av hans efterträdare i Svenska
Dagbladet, docenten Fredrik Böök. Man kan
sannerligen ej förtänka Strindberg, att han
slutligen förlorat tålamodet och slår till, och att han
gör detta med egen hand och på eget ansvar
är i grunden oändligt mera tilltalande än den
taktik hans motståndare sedan länge praktiserat
gent emot honom.
»Var svenska poesien i någon fara omkring
1890, efter som den skulle pånyttfödas?» —
frågar Strindberg och fortsätter:
För att besvara denna fråga måste jag från att vara kärande
i målet intaga den mer fördelaktiga platsen på de
anklagades bänk, där man ju som svarande har rätt att tala
om sig själv och sina gärningar.
När broschyren Renässans utkom 1889 utgav den sig
för att vilja reagera mot tidens materialistiska strävan, men
profeten låtsades ignorera min hela verksamhet i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
