Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sliskiga»; det hela är »en gisslets och farlans
religion, som dramat predikar med ett vällustigt
barbari». Det andra stycket, »Brott och brott»,
som bekant ett av Strindbergs mest fullgångna
mästerverk, får däremot ett ovanligt öppet
er-kännande, säges »tyda på återvunnen hälsa», och
med den ridderliga finkänslighet, som är honom
egen, framkastar Levertin den frågan: »Skall den
första solljusa och klara dagen begynna av den
vises eftersommar med dess äntligt vunna
har-moni» — för att i samma "ögonblick slunga
mästaren så kränkande tillmälen i ansiktet som
»pueril åskådning» och »oädelt temperament».
När ett halvt år efteråt »Folkungasagan» ser
dagen, ger detta Levertin anledning till en
re-trospektiv exposé av Strindbergs historiska
dra-mer, varmed naturligtvis »Mäster Olof», som skrevs
på sjuttiotalet, får ett generöst erkännande, varpå
det nya skådespelet avfardas på följande
Det är så med spänning, men tyvärr också med be»
svikenhet, som man läser den nu utkomna och första i
ordningen av Strindbergs nya historiska dramer. Ty ml
det vara sagt med det samma — »Folkungasagan» är, trots
många lysande enskildheter av det slag, som aldrig kan
brista hos ett snille och en mästare som han, ett ojämnt,
oredigt oeh förvirrat arbete, i vilket ett övermått av alla
sorters effekter icke kan beslöja bristen på inre organiskt
sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
