- Project Runeberg -  August Strindberg och den litterära nittiotalreklamen. Med ett tillägg: Filosofisk Levertinkult /
52

(1910) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sista lag: ordets logiska riktighet som bild för tanken.
Författaren hyllar tydligen den för en modem människa
förunderliga vidskepelsen, att somliga ord i och för sig
äro mera poetiska än andra. Så nämner Hans Larsson
såsom poetiska ord »stavkarl, gångare och ånghäst», medan
han kallar »tiggare, häst och lokomotiv» prosaiska. Man
tror knappt sina ögon, när man läser sådant. Visserligen
känner sig Perrichon poetisk, då han berättar, att han mött
en »stavkarl» (som han givit en slant) på vägen till Djur«
gårdsbrunn, och fru Buchholz likaledes, då hon förtäljer
att »ånghästen dragit henne till Södertälje», men man vän»
tade icke, att en ung filosof som själv skriver ett ganska
kräset språk, skulle finna dessa ord poetiska. Det vore
roligt att veta, varför Hans Larsson egentligen anser att
man bör skriva ånghäst, men mena lokomotiv? Jag erinrar
mig just nu en av de mest gripende scenerna med ett
järnvägståg i litteraturen — slutet av Anna Karenina, där
huvudpersonen blir överkörd på skenorna. Tänk, om där
stått en vändning av sådan art som följande »ånghästen
gick (eller sprang, ty den ena metaforen för gärna den
andre med sig) över den livströttal»

For en uppmärksam läsare — och med andra
räknar jag inte här — behöver det naturligtvis
ej påpekas, hur Levertin på alla punkter
miss-förstått Hans Larssons tankegång, och hur han
sedan på detta banala missförstånd baserar sin
ganska impertinenta förkastelsedom, och detta
under försäkran att »många flera reflexioner och
rättelser (1) skulle kunna bindas till denna sida
av författarens arbete». Dessförinnan har Levertin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:01:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lbaugust/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free