Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läotsatsförhåilandet’ mellan dem som vilja »i vers
och prosa återgiva natur och verklighet» och
dem som vilja »belysa känslornas och
stämnin-games flora». En känsla, en stämning är alltså
icke verklighet, liksom naturen är en sak för
sig, de styrande reglerna en annan 1 Sannerligen,
man får gå ända fram till konditor Ovandals
djupsinnigheter för att finna maken till detta
tomma och pretentiösa pladder.
Ett annat exempel. Den för övrigt sympatiska
essayn över Lucretius slutar med följande stäm«
ningsutbrott: »låt mig i natt i denna djupa
stillhet inför hav och stjärnor söka pejla hela
djupet av det ensamt heliga och oförytterliga,
vi kalla lag». Åter frågar man sig: vad är detta
för nonsens? Icke den moraliska
världsordnin-gen, icke samvetslagen, utan rätt och slätt
kau-saliteten är det ensamt heliga och oförytterliga.
Varför inte lika gärna falla ner och tillbedja
rummet eller tiden som »det ensamt heliga och
oförytterliga» i tillvaron?
Ännu ett exempel. I samma andedrag, som
Levertin finkänsligt och nobelt skämtar över »så
sorglustiga spektakel som August Strindbergs
själavånda, när han kämpar med gud om sin
cikoria», yttrar sig Levertin om den gamla
kon-flikten mellan tro och vetande och formulerar
sin lösning av frågan på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
