Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
signaturen Don Quijote — anställer en spirutuell
drift med Hans Larssons läq ungar och beundrare
bland den sydsvenska ungdomen. Å andra sidan
har Mauritz Hellberg, vars åttiotalsradikalism
hittills endast varit föremål för Svenska Dag»
bladets överlägsnaste ironi, numera tack vare sitt
inlägg i Strindbergsfejden plötsligt blivit en
litterär kraft, som herr Böök uppmuntrar med
de mest komplimenterande tillrop 1
Det är denna beräknande hållningslöshet, som
gör den Böökska litteraturkritiken till den obe»
tingat vidrigaste företeelsen på den litterära
arenan i Sverge. När herr Böök träder fram och
bryter staven över Vilhelm Ekelunds »Antikt
ideal» för att kort därpå höja Hallströms
»Skep-nader och tankar» till skyarna som ett kulturellt
sekularverk, då kan man ej antaga, att dessa
domar fallas i god tro; herr Böök är faktiskt
icke så enfaldig, att han icke åtminstone till en
god del förstår, hur vilseledande hans utlåtanden
om dessa verk äro. Och vilka friheter herr Böök
tillåter sig när det gäller att i konkreta detaljer
avvika från sanningen, därom må följande
exem-pel ge läsaren en föreställning.
I en artikel av den 25 juli 1910, vari herr
Böök söker vederlägga undertecknads
framställ-ning av Levertins förhållande till Ola Hanssons
diktning, finner man följande uttalande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
