Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afkomlingarna af den första bastardgenerationen
kunna vi alltså uppdela i tre klasser: 25 proc. äga blott
den recessiva egenskapen, 25 proc. blott den
dominerande och 50 proc. båda egenskaperna, ehuru endast
den dominerande gör sig märkbar i det yttre. De båda
första grupperna ge vid utsäde en fullt likformig
af-komma, den senare klyfver sig på samma sätt som en
med konst framställd bastard.
Detta är ju uppenbarligen alldeles samma resultat
som det vi erhållit genom våra odlingsförsök, och som
vi ofvan refererat.
Det har nu visat sig att dessa egendomliga
lagbundenheter icke blott gälla blommornas fårg utan äfven
en mängd andra egenskaper såsom frönas form, deras
stärkelse- eller sockerhalt, blommornas anordning på
stängeln, hela växtens storlek o. s. v. I alla dessa fall
visar sig den ena egenskapen vara dominerande, den
andra recessiv, och detta gäller äfven, såsom redan
Mendel visat, för sådana fall, där stamarterna skilja
sig genom två eller flera egenskaper. Sådana bastader
alstra en afkomma, där de ursprungliga stamarternas
egenskaper äro blandade med hvarandra i alla
tänkbara kombinationer, och på detta sätt uppstå
nybildningar, hvilka lika väl som mutationerna kunna bli
utgångspunkter för nya arter. Inom björnbärssläktet
synes för närvarande artbildningen pågå så väl genom
mutation som genom bastardbildning efter denna typ.
De sista årens botaniska forskning har icke blott
till alla delar bekräftat Mendels uppgifter angående
ärtbastaderna utan äfven visat att en efter detta schema
försiggående bastardbildning förekommer hos en mängd
växtsläkten. De Vries har äfven gjort den intressanta
iakttagelsen, att det i regeln är den äldre artens egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
