- Project Runeberg -  Fragment och miniatyrer /
85

(1904) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åter på krogen, där glädjen på nytt står högt i tak,
ännu långt efter det att det nya årets första
morgongryning sänkt sig öfver millionstaden.

$ *

*



Några timmars snälltågsfård söder om Berlin ligger
den lilla utdöda universitetsstad, som bär det stolta
namnet Wittenberg. Har man i Berlin lefvat sig trött
på världen och känner behof att hvila ut sina nerver i
en liten asyl, där kulturen ej generar en mer än man
själf vill, då är det godt att fara till Wittenberg.

Snedt öfver Bredgatan, förbi slottskyrkan, bor min
gamle vän Hugo Grotius. Han är en ättling i rakt
nedstigande led till den berömde stamfadern; men
bättre än hans berömda anor är hans lilla värdshus,
en äkta gammaltysk »Gasthof», där värden presiderar i
en stor, stoppad länstol i salens midt, med de
kortspelande stamgästernas bord på sin vänstra sida och
på den högra familjebordet med värdinnan, döttrarna
och de yngre elementen bland stamgästerna.

Hvar gång jag passerar Wittenberg, stiger jag af
och lefver en aftons familjelif hos hr Grotius. Senaste
gången blef det på nyårsafton, och frånsedt den stora
julgranen midt i salen var allt sig likt. Väggarna
klädda med hundratals älg-, hjort- och rådjurshorn, i
ett hörn af salen det gamla bokskåpet med rester af
den store stamfaderns bibliotek, och i högsätet hr
Grotius själf, lika väldig i sitt blonda majestät, lika
orubbligt säker som förr, endast kanske en smula mera
kontemplativ än vanligt.

Han reser sig ej då han varsnar sin svenske gäst
i dörren, men öfver hans breda, rödlätta anlete drar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lbfragment/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free