Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina kransar på hennes graf. Men tillströmningen på
söndagseftermiddagen var så kolossal, att icke blott
Poppelallén, utan äfven hela den väldiga
Schönhauser-allén var till trängsel fylld af folk, som ville bringa
den döda sin sista hälsning. På hennes graf växte det
upp ett berg af kransar, två manshöjder högt, stora
röda kransar från socialisterna, hvita från antisemiterna
och svarta från anarkisterna. Ingen har kunnat räkna
dem alla, men kyrkogårdsvaktaren upplyste, att han
hunnit öfver 800-talet, men sedan tappat bort tråden...
Hon fick alltså en ståtlig begrafning, den stackars
Agnes Wabnitz. Hela lifvet igenom hade hon arbetat
och slitit ondt, försakat och stridit, och till sist släpats
från fängelse till dårhus och från dårhus till fängelse,
utan att skörda annan lön än några partivänners
högaktning. Men riär hon till sist tröttats ut och sträckte
vapen, då stodo tjugu tusen människor vid kistan, och
den förmögenhet, som kunnat rädda henne åt lifvet,
vissnar nu som bäst på hennes graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
