Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bismarck i Berlin.
(1894.)
Bismarck och kejsaren ha druckit försoning i
femtio-årigt vin, och försoning är dagens lösen. Och som oftast
i världshistoriska ögonblick visar det sig, att om det
är pressen förbehållet att ge medborgarn e idéer och
åsikter, så är det dock affärsmännen som förläna
allmänhetens känslor deras vederbörliga lyriska flykt.
Då Berlin i söndags morse slog upp ögonen, stod
försoningen firad på alla annonspelare i en jättehymn,
hvars författare var, icke Wildenbruch, utan en
skrädderifirma i Leipzigerstrasse, som samtidigt underrättade
allmänheten om att den försäljer 15,000 jacquetter och
12,000 öfverrockar till fabelpris. Ett stycke längre ned
i Friedrichstrasse tillkännagaf en patriotisk slaktare:
»Med anledning af den lyckligt åvägabragta försoningen
mellan kejsare och exkansler skätfker jag i dag hvarje
medellös ett stycke lefverkorf,» och en företagsam
musikhandlare hade redan i fredags, den egentliga
försoningsdagen, utställt en jubelkantat af följande undersköna
lydelse:
Der Alt-Reichskansler grallt sehon lang
mit Kaiser Wilhelm II,
doch der Monarch zeigt, Gott sei dank,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
